Inlägg märkta ‘Cannabis’

Var försvann denna realistiska

synen på marijuana hos våra politiker?

Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta
Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa
(Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal
användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner,
energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och
fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetrahydro-
cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland
ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk.

Cannabis konsumeras
idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation
vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet.
Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena
(kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är
anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska
processer.

De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar)
och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den
eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller
dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter
vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av
bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda
perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud.

Under den första
fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av
THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer
sedativa verkningarna hos CBD in.

Trots många gemensamma kännetecken är
cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre
omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart
delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är
för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.


Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för
fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som
kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella
användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före
vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i
samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte.

Medicinsk litteratur
från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av
epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två
olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande
egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh
Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. O’Shaughnessy:
lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det
användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i
litteraturen som ”knaster” eller ”stark tobak”.

Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är
inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika
personer och olika tillfällen för samma person.
Sinnesförstärkning
Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och
förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir
ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och
så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt
fönster och sedan öppna fönstret.
Allmän upplevelseförstärkning
Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir
plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer
medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
Nya perspektiv
Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya
tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för
avbildade objekt.
Rikare musik

Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer
av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya
aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya
harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.

Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från
varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter
granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.

Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när
man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det
ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av
illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av
behandlingen.
Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det
annars inte gått.

Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en
mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända.
Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på
en sak.
Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.

Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.

Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.

Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.

Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration ”att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker …”
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.

Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.

Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.

Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna ”extremt beroendeframkallande drog”. Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.

Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.

Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).

Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion
har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under
lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte
fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska
abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter
med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en
konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan
bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner.

En viktig fråga är om
cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har
gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om
cannabis har denna effekt (Lawton 2005).

Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år.
Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan
användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska
sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner.

Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den
smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins
och aggressiva mediciners svåra biverkningar.

Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och
hjärtfrekvensen ökar.

Användningsområden.
AIDS
Drogberoende (t.ex. alkohol och heroin)
Astma
Epilepsi
Depression
Glaukom (grön starr)
Cancer (Kemoterapins biverkningar)
Cancer (Tumörhämmande)
Anorexi
Migrän
Multipel skleros
Morbus Crohn
Neurodermit
Sömnstörningar
Smärttillstånd
Spasmer
Stresstillstånd
Tourettes syndrom
Leukemi (Dödar ”sjuka” celler)
Parkinsons sjukdom
PMS-besvär
[redigera]Verkningsspektrum
antibakteriell
antiemetisk (hämmar illamående)
antiepileptisk
antiviral
aptitretande
bronkutvidgande
kramphämmande
inflammationshämmande
febersänkande
känsloförstärkande
koaguleringshämmande
hämmar klåda
kommunikationsfrämjande
stämningsförhöjande
smärtstillande
sömnfrämjande
temperaturhöjande
tumörhämmande
syrebringande (via ökad puls & bronkit-vidgning)

[redigera]Önskade och oönskade biverkningar
Lätt eufori
Rustillstånd
Svindel / yrsel
Tachykardi (pulsförhöjning)
Torra slemhinnor
Törst
Känsla av uppsvullnad hals och insida av mun
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Hungerkänslor
Erotiserande och afrodisierande
Hämningsbefriande

Mindre vanliga biverkningar.
Uppkastningar (speciellt i samband med alkohol)
Huvudvärk
Illamående
Ångest
Utlösande av psykos (väldigt ovanligt)
Kontraindikationer
Hjärtsjukdomar
Lungsjukdomar (gäller inhalation, ej förtäring)
Psykiska sjukdomar
Graviditet

Cannabis och bilkörning:

Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på
bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes
1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala
trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav
positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband
med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det
Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt
alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2
(4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker).
Körning under påverkan av THC
hade faktor 0,6.

Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det
brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk
nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003,
jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en
kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka
vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds
ratio).


Så länge som vi böjer oss för alkohol producenternas lobbyverksamhet och inte inser att det faktiskt finns bärrte/billigare/ofarligare alternativ till att berusa sig än alkohol så kommer vi, framförallt i dom mindre orterna, ha ett escalernade problem med exprementernande av div, mer elller mindre legala stoffer ( typ: DMX, GHB,olikn.) ofta med dödlig utgång. Om staten istället tog och såg över lagstiftingen och legaliserade dom lätta drogerna typ. cannabis/marijuana så skulle en stor del av detta vara löst, och flera människoliv kunnat räddas. Det är även vår narkotika lagstiftning som gör att folk i allmänhet ser hasch som en inkörsport till tyngre droger, vilket är helt absurt då det har visat sig att i dom länder som dom har en mer liberal syn på cannabis tex. Holland, så finns det de facto färre tunga missbrukare per capita än i tex. Sverige, dom har dessutom inte dom proplemen med DMX, GHB olikn. som vi har. Nej den lastifting vi har i adag tvingar iställer in ungdommarna i en miljö där tunga droger, organiserad brottslighet, våld mm. frodas. Det är INTE haschet i sig som är inkörsporten, det är lagstiftningen. Dessutom så skulle en försäljning av cannabis/marijuna under konrollerade former, typ. coffe shops a´la amsterdam kunna ge ett betydligt tillskott i stadskassan (fö. liksom även statliga bordeller)samt hade sparat dom åtskillga miljoner skattekronor som nu läggs ut på det krig mot drogerna som vi för och som vi redan har förlorat. Detta krig är ett totalt meningslöst spel för gallerierna då den organiserade brottslighet har råd och kallt räknar med det, i sammanhanget, lilla svinn det kostar dom. Det enda syftet jag kan se med detta krig är att dom olika myndigheterna kan slå sig själva för bröster och säga ”nu har vi beslagtagit X-antal kilo narkotika (dock utan att nämna vilken sorts narkotika det rör sig om, hasch tex har högre densitet än tex. heroin) så nu behöver vi Y-antal miljoner extra från statskassan vid nästa budget så att vi kan bli ännu ”duktigare” Till slut ett citat från danska media: ? Vi har en politik som faktiskt inte fungerar. Det här är ett bra tillfälle att fråga vad vi kan göra annorlunda, säger kommunpolitikern Thor Grønlykke (s) som är läkare på Bispebjerg Hospital och har suttit i styrelsen för Foreningen af Yngre Læger, Danmarks motsvarighet till Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Han vill se ett system där hasch säljs på apoteken. Bortsett från minderåriga och psykiskt sjuka ska alla som har fått grönt ljus av en läkare eller sjuksköterska få köpa. ? Det finns ganska många biverkningar, och allvarliga biverkningar också. Det erkänner vi, Trots det anser han att fördelarna med en legalisering är större än nackdelarna. Dessutom kan han vara på väg att få fler förtroendevalda med sig. Kommunpolitikerna i Köpenhamn har redan fattat beslut om att snabbutreda konsekvenserna av en avkriminalisering

Jag vet att det är som att slåss mot väderkvarnar, vi som vill se en förändring måste slåss mot både den organiserade brottslighet likväl som mot bla.CIA/FBI, vilka bägge har en stor roll i kokainhandeln och svensk polis, som gärna pekar på X-antal beslagtagen narkotika, när dom söker sina anslag från regeringen, Dessutom så hade vi gagnats av att alla som nu ”feströker” dvs. många politiker, direktörer, artister olikn. träder fram. (Tro mig. jag träffade många sådanna kunder inne på Christiania, samt av dom prostituerde jag har talat med så har jag förstått att politiker och direktörer inte är mer än människor)
Dessuto så har vi en mycket stark lobby verksamhet från alkoholproducenternas sida (där finns även en koppling till maffian som fortfande lever kvar sedan förbudstiden i USA) som defenitvt inte vill se någon konkurans om berusningsmedeles marknaden.
Dessurom får vi inte glömma alla dom dödsfall som på senare tid har inträffat pga. undommarnas exprement med legala, men mer eller mindra farliga ämnen i berusuningsyfte. Sådanna problem är helt okända i tex Danmark och Holland mfl. länder som har en mer liberal syn på lätta droger (jfr. sveriges restriktioner för privat införsel av alkohol innan EU och allt detta hembränt som detta förde med sig, ibland av mycket dålig kvalitet, tom. metanol förekom) vi kan också nämna USA´s rusdrucksförbud under 20-30-talen, och titta på vad  detta förde med sig (maffians etablering i USA) På senare tid så har dom tre största partierna i köpenhams byråd framlag ett förslag som innbär försäljning av hasch/marijuana på apotek, med Köpenhams somförsökskomun, som ett led för att stoppa gängkrigat på nörrebro. Detta har dock inte blivit behandlat i folktinget ännu.
Jag voll även citera Christopher Aqurette. moderat politiker i Malmö
” Svensk narkotikapolitik har länge genomsyrats av personangrepp, vetenskapsförakt och främlingsfientlighet. Syftet har varit att med alla medel få utopin om ett samhälle helt utan narkotika att framstå som ett realistiskt mål. Den som yppat kritik har ofta avfärdats som en drogliberal som pratar i egen sak.

Alla som inte delat uppfattningen att narkotikaproblemen bäst löses med polisinsatser, gränskontroller, långa fängelsestraff och nolltolerans mot allt bruk av narkotika har fått finna sig i anklagelser om att själv vara en knarkare som vill dra ner andra i fördärvet.

Värst var nog debatten för tjugo år sedan. Då gav Sveriges Riksdag vika för två decennier av antiliberal kampanj och slog fast att målet var ett narkotikafritt samhälle och att medlet var repression.

I en artikel från 1995 beskriver kriminologen Henrik Tham hur svensk narkotikapolitik blev ett nationalistiskt projekt och hur droganvändning framställdes som något främmande för svensk kultur; att knarka höll bara utlänningar på med.

Ett exempel på liknande retorik kunde vi se i Sydsvenska Dagbladet den 17 mars. I en ledarartikel signerad Ola Carlson med titeln ”Upp till kamp mot drogliberaler” kan vi läsa om hur knarket flödar i Köpenhamn och New York, och det antyds att det är langarna i denna utländska drogkultur som propagerar för liberalisering.

Ett märkligt påstående eftersom de kriminella langarna har mest att förlora på en legal och reglerad marknad. Men, förklarar Carlson senare, det är ett önskescenario att de kriminella skulle dra sig tillbaka om de utsattes för legal konkurrens. Bättre då att låta dem styra hela marknaden.

Detta är också situationen i världen idag. De kriminella gängen tillfredsställer efterfrågan på narkotika medan världens regeringar krigar mot knarket och knarkarna. Ett resultat av denna politik ser vi i Mexiko, som det gick att läsa om i den brittiska tidskriften The Economist förra veckan.

Sedan den nya presidenten lovade hårda tag mot narkotikan har 10 000 förlorat livet i drogrelaterat våld. Drygt 6000 av dessa bara förra året. De 45 000 militärer som presidenten satt in mot knarkmaffian har bara resulterat i fler döda, och ett land som för bara några år sedan var tämligen stabilt jämförs nu med Pakistan.

Tidningen fortsätter med att jämföra narkotikapolitiken i olika europeiska länder och kan konstatera att Sverige visserligen lyckats bra med att skrämma folk till lägre cannabiskonsumtion men att andra länder med liknande lagstiftning inte kunnat bekräfta att förbudspolitiken är orsaken.

Vidare berättas att Världshälsoorganisationen i en studie har kommit fram till att det inte finns något samband mellan repression och konsumtion. Det finns inte heller något som talar för att det problematiska missbruket skulle vara mindre vanligt i länder med sträng lagstiftning.

The Economist konstaterar att den internationella förbudspolitiken inte gett lovat resultat och att en legalisering därför är det mindre dåliga alternativet som återstår. Detta slår Carlsson ifrån sig med att svepande kalla argumentation ”närmast flummig”.

När blev det flummigt att bygga slutsatser på empiriska studier? Jag menar att det är precis tvärtom. Framtidens narkotikapolitik måste baseras på faktiska förhållanden och inte på drömmar och ouppnåeliga utopier.

Konkret innebär detta att den globala maffian ska slås ut av en legal droghandel, att konsumtionen ska minskas med förebyggande information, samt att det problematiska missbruket ska mötas med skadereducerande vårdinsatser.

Sverige kan bidra till en bättre värld genom att byta lag och ansluta sig till de länder som vill se ett slut på repression och kriget mot narkotikan.

Inte för att det är bra att knarka, utan för att det är den minst dåliga narkotikapolitiken.”


För att citera Christopher Aqurette
Bloggare och moderat politiker i Malmö:

Svensk narkotikapolitik har länge genomsyrats av personangrepp, vetenskapsförakt och främlingsfientlighet. Syftet har varit att med alla medel få utopin om ett samhälle helt utan narkotika att framstå som ett realistiskt mål. Den som yppat kritik har ofta avfärdats som en drogliberal som pratar i egen sak.

Alla som inte delat uppfattningen att narkotikaproblemen bäst löses med polisinsatser, gränskontroller, långa fängelsestraff och nolltolerans mot allt bruk av narkotika har fått finna sig i anklagelser om att själv vara en knarkare som vill dra ner andra i fördärvet.

Värst var nog debatten för tjugo år sedan. Då gav Sveriges Riksdag vika för två decennier av antiliberal kampanj och slog fast att målet var ett narkotikafritt samhälle och att medlet var repression.

I en artikel från 1995 beskriver kriminologen Henrik Tham hur svensk narkotikapolitik blev ett nationalistiskt projekt och hur droganvändning framställdes som något främmande för svensk kultur; att knarka höll bara utlänningar på med.

Ett exempel på liknande retorik kunde vi se i Sydsvenska Dagbladet den 17 mars. I en ledarartikel signerad Ola Carlson med titeln ”Upp till kamp mot drogliberaler” kan vi läsa om hur knarket flödar i Köpenhamn och New York, och det antyds att det är langarna i denna utländska drogkultur som propagerar för liberalisering.

Ett märkligt påstående eftersom de kriminella langarna har mest att förlora på en legal och reglerad marknad. Men, förklarar Carlson senare, det är ett önskescenario att de kriminella skulle dra sig tillbaka om de utsattes för legal konkurrens. Bättre då att låta dem styra hela marknaden.

Detta är också situationen i världen idag. De kriminella gängen tillfredsställer efterfrågan på narkotika medan världens regeringar krigar mot knarket och knarkarna. Ett resultat av denna politik ser vi i Mexiko, som det gick att läsa om i den brittiska tidskriften The Economist förra veckan.

Sedan den nya presidenten lovade hårda tag mot narkotikan har 10 000 förlorat livet i drogrelaterat våld. Drygt 6000 av dessa bara förra året. De 45 000 militärer som presidenten satt in mot knarkmaffian har bara resulterat i fler döda, och ett land som för bara några år sedan var tämligen stabilt jämförs nu med Pakistan.

Tidningen fortsätter med att jämföra narkotikapolitiken i olika europeiska länder och kan konstatera att Sverige visserligen lyckats bra med att skrämma folk till lägre cannabiskonsumtion men att andra länder med liknande lagstiftning inte kunnat bekräfta att förbudspolitiken är orsaken.

Vidare berättas att Världshälsoorganisationen i en studie har kommit fram till att det inte finns något samband mellan repression och konsumtion. Det finns inte heller något som talar för att det problematiska missbruket skulle vara mindre vanligt i länder med sträng lagstiftning.

The Economist konstaterar att den internationella förbudspolitiken inte gett lovat resultat och att en legalisering därför är det mindre dåliga alternativet som återstår. Detta slår Carlsson ifrån sig med att svepande kalla argumentation ”närmast flummig”.

När blev det flummigt att bygga slutsatser på empiriska studier? Jag menar att det är precis tvärtom. Framtidens narkotikapolitik måste baseras på faktiska förhållanden och inte på drömmar och ouppnåeliga utopier.

Konkret innebär detta att den globala maffian ska slås ut av en legal droghandel, att konsumtionen ska minskas med förebyggande information, samt att det problematiska missbruket ska mötas med skadereducerande vårdinsatser.

Sverige kan bidra till en bättre värld genom att byta lag och ansluta sig till de länder som vill se ett slut på repression och kriget mot narkotikan.

Inte för att det är bra att knarka, utan för att det är den minst dåliga narkotikapolitiken.


För visst är det så att allt annat än klassisk svensk narkotikapolitik anses som flum och konspiration. Det ironiska är att den dominerande synen på knark i vårt land ofta baseras på gammaldags moral sprungen ur nykterhetsrörelsen och idealet om avhållsamhet.

Så fort någon uttalar sig mot kriminalisering och förbud så bestrids det med full kraft. Att prata om harm reduction eller skadelindring som det även kallas anses som knarkliberalism eller att man kanske t o m företräder mörka krafter. I Sverige är hjälp med rena sprutor eller att inte fördöma missbrukare det samma som att uppmuntra till knarkande. Hur kan det vara så att vår sanning är att alla alternativa metoder är fel och endast leder till moraliskt förfall? Har vi bevis på det?

Bevis finns det i alla fall för att skadelindring är effektivt. I Holland har dem färre narkotikarelaterade dödsfall än i narkotikafria Sverige. Hur kan det vara så? Jo för i Holland kriminaliserar man inte själva bruket och därmed inte missbrukaren. Där fokuseras det istället på hjälp och stöd = skadelindring.

THC i cannabis dödar cancerceller i hjärntumörer 1:

Studier utförda av forskare vid Complutense University i Madrid visar att THC angriper tumörer i hjärnan utan att påverka andra celler. I försök med möss och  två människor drabbade av aggressiva cancerformer hämmades hjärntumörer. Med det två försökspersonerna såg man att 30 dagars THC-behandling eliminerade cancerceller.

I försök med genmodifierade möss födda med cancer kunde forskarna dessutom  analysera hur THC faktiskt angriper tumörer. Det senare är en helt ny upptäckt och kan vara mycket viktigt för framtida behandling av cancertumörer i hjärnan.

Länk:
http://health.usnews.com/articles/health/healthday/2009/04/01/active-ingredient-in-marijuana-kills-brain-cancer.html

THC i cannabis dödar cancerceller i hjärntumörer 2:

Det finns redan flera studier som visat att cannabinoider, aktiva ämnen i cannabis (bl.a. THC), har anticancer-effekt. I en ny studie såg man att THC inducerade död hos hjärntumörer genom autofagocytos. Effekt dokumenterades i provrör, på möss och slutligen hos människor med en mycket aggressiv form av hjärntumör.

Autofagocytos är den fysiologiska process som reglerar omsättning av proteiner och organeller. Processen kan gå flera vägar varav resultatet kan bli cellens död. Det är emellertid inte alltid cellen dör och om THC gör att autofagocytos oftare (även om det skulle vara relativt liten skillnad i antal fall) hos cancerceller kommer det göra stor skillnad för tillväxt av tumören. I studien såg man att skillnaden var tillräckligt hög för att hjärntumörer skulle krympa.
Cannabis (THC) testades in vitro och på möss

THC är ett av de aktiva ämnen i cannabis och det som anses berusande. Cannabis brukar därför odlas med målet att halten av THC ska vara hög. Det gör att rökaren inte behöver utsätta luftvägarna för lika mycket rök. Det var THC de spanska forskarna gjorde försök med.

Forskarna testade först THC in vitro d.v.s. gjorde tester i provrör. Efter positiva resultat gick man vidare och möss fick celler från mänskliga hjärntumörer inopererade. Dessa behandlades sedan med THC och man såg att tumörerna minskade i storlek och att cancerceller började genomgå autofagocytos.
THC hade effekt på människor med hjärntumör

Forskarna gav två patienter med återkommande glioblastoma multiforme (en mycket aggresiv hjärntumör) THC i kraniet. Analys av tumörerna visade att det resulterade i autofagocytos.

Därför menar forskarna att THC kan bli en behandlingsmetod av cancer.

Cannabis till många cancerpatienter:

Redan idag både i Sverige och många andra länder använder många patienter cannabis. Cannabis lindrar tydligt en lång rad av de biverkningar som cancerbehandling ger och däribland effektivt illamående, brist på aptit, värk, depression m.m. I Sverige är det inte tillåtet och polisen har flera gånger slagit ner även på svårt sjuka patienter. I USA är det däremot tillåtet i många delstater och Obama-administrationen har uttalat att FDA inte ska prioritera sjuka som medicineras med cannabis. Även i stora delar av Europa är det i praktiken tillåtet.

Att cannabis också kan ha effekt på cancertumör är något som varit känt sedan länge. De första studierna dök upp redan för mer än 40 år sedan men det är först de sista tio åren som forskningen tagit fart. Mycket pekar på att cannabis kan vara tämligen effektivt och väl komplettera annan behandling av cancer.

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2509

I stort sett alla jag pratat med som förespråkar en repressiv narkotikapolitik använder begreppet “haschpsykos” som exempel på varför man inte kan tillåta cannabis-baserade preparat. Men existerar verkligen haschpsykosen? Jag letade upp ett par artiklar från vad jag anser vara någorlunda fristående forskargrupper (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Cannabisera.se anser jag exempelvis inte vara tillräckligt fria från sina respektive agenda).

Australiensiska National Drug & Alcohol Research Centre (NDARC) som är baserad på University of New South Wales anser inte det:

”The prediction of the hypothesis that cannabis causes psychosis was not supported by the data on trends in the incidence of psychosis. There was no evidence that there has been an increase in the incidence of psychosis over the past thirty years of the magnitude predicted by the hypothesis. This suggests that cannabis use does not cause cases of psychosis that would not otherwise have occurred.”

Artikel i Lancet av forskare vid Department of Primary Care and General Practice, University of Birmingham:

”Available evidence does not strongly support an important causal relation between cannabis use by young people and psychosocial harm, but cannot exclude the possibility that such a relation exists. The lack of evidence of robust causal relations prevents the attribution of public health detriments to illicit drug use. In view of the extent of illicit drug use, better evidence is needed.”

Forskare i psykiatri från King’s College i London, publicerade i The British Journal of Psychiatry:

”Very few heavy cannabis users (3%) went on to develop schizophrenia, suggesting that cannabis use may increase the risk for schizophrenia only among individuals already vulnerable to developing psychosis.”

Den sista artikeln antyder att cannabis kan vara en bidragande orsak till psykos, om andra tyngre vägande orsaker också är närvarande. De klarlägger dock inte orsakssambandet. Korrelation implicerar inte nödvändigtvis kausalitet.

Cannabis och Schizofreni 1:

En grupp forskare i England har metaforskat om cannabis och den möjliga risken för psykiska bieffekter senare i livet. Forskningens resultat publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet. Det här är mumma för antiknarkare. Lika mycket mumma som när tidningen tidigare i år publicerade forskning som visade att alkohol och tobak är farligare än Cannabis. Antiknarklobbyns egen lilla Röda stjärna (Drugnews) basunerade ut att ”Cannabis ökar risken för psykisk sjukdom”.

Det finns en intervju med Dr Stanley Zammit som är en av forskarna och författare av artikeln i The Lancet.

På frågan om det förekommer en ökad risk för psykoser i samband med cannabisbruk svarar han ungefär ”Nej det kan jag inte säga.”.

Hans kloka rekommendation till allmänheten: Om man får paranoida eller otrevliga tankar av cannabis så bör man dra ner på konsumtionen och intagsfrekvensen.

Fundera ett tag på varför de svenska tidningarna knappt skrev om den här nyheten. Det är inget genombrott eller ny data! Det är inte heller något bevis för att cannabis kan orsaka schizofreni.

Cannabis och schizofreni 2:

Haschpsykos är en beskrivning av långvarigt psykotiskt tillstånd utlöst av cannabiskonsumtion. Enligt den danska forskaren Dr. Mikkel Arendt (universitetet i Århus) så kan det vara ett tecken på att den drabbade riskerar att utveckla schizofreni. Den etablerade diagnosen haschpsykos som är kontroversiell kanske alltså borde ersättas med schizofreni.
Men kan cannabis orsaka schizofreni? Det är inte fastställt och ingen vet riktigt. Troligen är det en gradvis process som inte bara bryter ut för att man provar psykoaktiva preparat. Den drabbade kanske alltså redan innan den röker cannabis har symptom utan att veta om det.

Dr. Arendt säger att cannabis bör undvikas om man inte vill riskera en ökad risk för schizofreni. I en tidigare studie som Dr. Arendt genomfört såg man att nästan hälften i en urvalsgrupp med personer som drabbats av långvariga psykostillstånd i samband med cannabisrökning också utvecklade schizofreni inom sex år.

I en nyligen publicerad studie säger Dr. Arendt att ungefär hälften av 609 personer som drabbats av långvariga psykostillstånd i samband med cannabisrökning med hög sannolikhet har anlag för schizofreni.

Som djävulens advokat kan vi alltså säga att cannabis med hjälp av biokemi som vi ej ännu förstår kan vara en indikator på om man kommer att insjukna i schizofreni. Enligt Dr. Arendt bör alla som upplever utdraget psykostillstånd (flera dygn) efter cannabisrökning uppsöka läkare. Symptomen kan möjliggöra en tidig diagnos av schizofreni. Ju tidigare diagnosen ställs desto bättre för patienten som troligen ändå hade insjuknat förr eller senare.

Alkohol och tobak farligare än Cannabis

I en nyligen publicerad studie i brittiska The Lancet kritiseras det Engelska klassifikationssystemet av droger för att vara stelbent och fördomsfullt. Forskarna bakom studien Professor David Nutt (University of Bristol) och Professor Colin Blakemore (chief executive of the Medical Research Council) har även tagit fram ett alternativt klassifikationssystem av droger. I detta system har det även tagit med legala droger som alkohol och tobak. Intressant är att alkohol och tobak anses som dyrare och farligare än cannabis för samhället och individen.

Bejerot vänder sig i graven pga Clara Clarelito

En fet blogg som borde ticka i allas rssrulle är Clara Clarelitos Cnarkzine! Det är en blogg som granskar knarkelefanterna. I Pappa betalar mina löner så pekar Clara på Statens Instutionsstyrelse (SiS) nära förhållande till Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). SiS driver behandlingshem för unga tvångsomhändertagna knarkare i strid mot vetenskapen och RNS täcker upp genom att babbla på om den narkotikafria utopin.

Ett annat bra inlägg är Storasyster hör dig inte, hon pratar bara med sig själv där Clara smakar på regeringens ANT-råd som alltså rådger makten i frågor rörandes Alkohol, Narkotika och Tobak. Det är en härlig samling knarkkrigare. En polis, en nykteristjurist, en kristdemokrat och en ideolog. Var är forskarna? Var är Bob Brajja och Henke Heroin?

Tur att någon granskar den svenska narkotikapolitiken så utförligt som Clara Clarelito.

http://claraclarelito.wordpress.com/2009/04/14/pappa-betalar-mina-loner/

http://claraclarelito.wordpress.com/2009/04/11/storasyster-hor-dig-inte/

Svenska Narkotikapolisföreningen är en samling professionella inom rättsväsendet som har bestämt sig för vad som är rätt narkotikapolitik och jobbar hårt för att den aldrig ska utmanas. Deras förebild är paramilitära knarkpoliser i USA som leker cowboys med skattebetalarnas pengar.

Denna månad ( 24-26 april) har föreningen utbildningskonferens och årsmöte i Göteborg. Moderator är Hasselas egen Goebbels mer känd som Torgny Peterson (ReageraMera). Rubriken på en av föreläsningarna är Reggaefestivalen i Uppsala.

Det är narkotikabekämpningen som måste bekämpas…

FN-mötet i Wien: en återblick

Knappt en månad sedan genomfördes mötet i Wien där det bestämdes att kriget mot narkotikan ska fortsätta. Detta trots att mål som sattes på ett liknande möte tio år tidigare ej uppnåtts enligt statistik framtagen av EU-kommissionen. ( http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/09/103&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en )

 

Litteratur:
Böcker:
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The
Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition &
How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn3
Etta Zimmer, Lynn
Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch
Earleywine, ISBN: 0195182952.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart,
ISBN: 1560254815.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for
Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic
Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN:
0789015080.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114

Forskningsrapporter:
The influence of cannabis on driving – Brittiska transportministeriets rapport.
Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 – Sammanställning av
forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 – Jämförande studie om
droger och bilkörning från Frankrike
The Swedish Drug Control System – Djupgående analys av Sveriges
drogpolitik.
House of Lords – Ninth Report – Brittiska överhusets rapport om cannabis.
Marijuana and Medicine – Amerikanska Institute of

Medicine’s vetenskapliga
bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF.
Kanadensiska senatens rapport – sammanfattning – Kanadensiska senatens
rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att
komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av
vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Se här för Mats Hiltes,
forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kritik av denna studie.
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten
hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen
hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man
dock börjat använda termen ”cannabis” för THC-rik hampa nyttjad i
rekreationssyfte, och ”hampa” för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters
ändamål.

Annonser