Sveriges Riksdag skriver på sin hemsida [http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GX0380]:
”Konstitutionsutskottets betänkande
2009/10:KU19
En reformerad grundlag
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2009/10:80 En reformerad
grundlag, där det föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. I
propositionen tas också upp ändringar i vallagen (2005:837) och kommunallagen
(1991:900). I betänkandet behandlas förutom ändringarna i regeringsformen
följdändringar i tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen
samt i riksdagsordningen. Dessutom behandlas i betänkandet 36
motioner från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp sådana frågor
som berörs i propositionen.

De föreslagna ändringarna i regeringsformen innebär bl.a. att en ny
bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen
efter ett val införs, att konstitutionsutskottets grundlagsstadgade rätt att
få tillgång till handlingar i sin granskningsverksamhet utvidgas, att uppenbarhetskravet
vid lagprövning tas bort och att domstolarnas självständiga
ställning markeras.
Vidare föreslås ändringar som syftar till att stärka och tydliggöra enskildas
skydd mot intrång i fri- och rättigheterna från det allmännas sida, bl.a.
mot betydande integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning.
Dessutom föreslås att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation
och annat sådant förfogande tydliggörs samt att grundlagsskyddet
mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till
sexuell läggning. Bestämmelser om skydd för forskningens frihet och om
att en rättegång ska vara rättvis och genomföras inom skälig tid föreslås
också.

Bestämmelserna om kommuner och landsting föreslås samlade i ett eget
kapitel och det införs en proportionalitetsprincip som innebär att en inskränkning
i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Härutöver föreslås ändringar i
bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten, om överlåtelse
av beslutanderätt till internationella organ och i regleringen som ska gälla
i krig och krigsfara. Dessutom föreslås att det uttryckligen anges att Sverige
är medlem i Europeiska unionen och deltar i internationellt samarbete
inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet.

Språkliga och redaktionella ändringar föreslås i syfte att göra regleringen
tydligare och könsneutral.
I betänkandet behandlas av samordningsskäl de förslag till lagar om ändring
i regeringsformen som finns proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd
för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor och i riksdagsstyrelsens
framställning 2009/10:RS4 Uppföljning av Riksrevisionen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens grundlagsförslag som
vilande med ett fåtal ändringar av redaktionell karaktär. Utskottet föreslår
också att regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt
avser huvudbestämmelserna, antas som vilande. Därmed tillstyrker utskottet
i allt väsentligt proposition 2009/10:80 i dessa delar och delvis proposition
2009/10:81 och framställning 2009/10:RS4 i delar som avser
ändringar i regeringsformen.

I proposition2009/10:80 finns härutöver förslag om ändringar i riksdagsordningens
tilläggsbestämmelser samt i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns
tillsyn, lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,
kommunallagen (1991:900), lagen om (1994:261) om
fullmaktsanställning och vallagen (2005:837). De föreslagna ändringarna i
kommunallagen innebär att det införs en möjlighet att besluta om extra val
till fullmäktige mellan ordinarie val, att det blir tillräckligt med stöd av en
tredjedel av fullmäktiges ledamöter för att hålla en kommunal rådgivande
folkomröstning med anledning av s.k. folkinitiativ och att kravet på
andelen initiativtagare höjs från 5 till 10 %. De föreslagna ändringarna i
vallagen innebär bl.a. att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks
från 8 till 5 %.

Övriga lagändringar är rena följdändringar till ändringarna
i regeringsformen. Samtliga dessa lagändringar har enligt utskottets
mening ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att de
bör antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslagen till
grundlagsändringar. Utskottet föreslår därför att behandlingen av propositionen
i dessa delar skjuts upp till riksmötet 2010/11.
2009/10:KU19

I själva verket så betyder detta att:

Riksdagen kan komma att göra omfattande ändringar av
grundlagen

Medan massmedia är fullt upptagna med att skriva om
melodifestivalen och fotboll-VM är riksdagen på väg att göra
omfattande ändringar i Sveriges grundlag som bland att tillåter militär
att sättas in mot folket. Omröstning skall enligt information från
riksdagen ske den 2 juni.

Det är svårt att tro att särskilt många riksdagsledamöter faktiskt har läst den drygt 400 sidor långa
proposition som de snart röstar om. Detta trots att det är ”omfattande ändringar” i grundlagen det
rör sig om – och det är justitiedepartementet själva som beskriver ändringarna som just omfattande.
I sammanfattningen på webben skriver departementet:

”I propositionen föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. Det föreslås även ändringar i
vallagen (2005:837) och kommunallagen (1991:900) samt en rad följdändringar i bl.a.
riksdagsordningen. I regeringsformen föreslås ändringar av bestämmelserna om regeringen,
riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas ställning.”

Men regeringen vill även göra ändringar i tryckfrihetsförordningen och i yttrandefrihetsgrundlagen,
som det skrivits en del om under 2008 i samband med den så kallade grundlagsutredningen. Nu är
det dock sällsynt många och omfattande förändringar av grundlagarna som skyndas igenom innan
riksdagen går på sommarledighet och riksdagsvalet hålls i höst.

Minskad makt för medborgarna
Flera av förändringarna syftar till att förflytta makt ifrån medborgarna till politikerna. Nivån höjs
för hur många röstberättigade medborgare som måste kräva en kommunal folkomröstning för att
den ska genomföras. Andelen höjs från 5% till 10% av de röstberättigande. Samtidigt blir det
enklare för kommunala politiker att kräva samma sak. Politikerna kan fortfarande vägra att hålla en
folkomröstning såvida 2/3 av kommunfullmäktige motsätter sig det. Resultatet av folkomröstningen
är även i fortsättningen enbart ”rådgivande”.

EU-medlemskapet blir grundlag
Sveriges EU-medlemskap och Lissabonföredraget blir grundlagsskyddat, ett hårt slag mot de som
vill ta Sverige ur unionen. Medlemskapet har dock funnits i grundlagen sedan 1995.
Offentlighetsprincipen ”upphävs”
Omstridda ”Lex Helene Eduards” blir ny grundlag. Riksdagen ändrar tryckfrihetsförordningen så att
myndigheters säkerhetskopior inte längre är allmänna handlingar, i syfte att mörklägga vad
kollegorna i S-regeringen gjorde under tsunamin 2004. Det betyder att myndigheter och politiker
enkelt kan förstöra, eller som i tsunamifallet, låta offentliga handlingar ”försvinna”, utan att de får
återskapas och lämnas ut. Grundlagsändringen har kritiserats för att i praktiken upphäva
offentlighetsprincipen.

Militären får sättas in mot svenskar
En annan förändring är villkoren för när statsmakten får sätta in väpnade styrkor på svenskt
territorium – en förändring som går i strid med vad Försvarsmakten själva vill. Regeringen vill
utöka möjligheterna för att rikta vapen mot det svenska folket – om så krävs – med lagtillägget ”till
rikets försvar”.

I grunden råder en tvist mellan regering och försvarsmakt om vad som menas med
”krig och krigsfara”.

”Om det anses nödvändigt bör tillämpningsområdet avgränsas till krig eller krigsfara som hotar
statens existens eller territoriella integritet eller när det i övrigt vid krig eller krigsfara föreligger
trängande behov”, skriver Försvarsmakten. Den lagändring försvarsmakten motsätter sig medger
tolkningsutrymme och godtycklighet som i extrema fall innebär att politikerna med vapenmakt kan
använda militären – och inte polisen som idag – för att skydda sig själva från medborgarna.
Det har rapporterats om hur svensk militär tränar inför ett tänkt inbördeskrig i Sverige. Samtidigt
övade amerikanska styrkor för krig mot den s.k. Tea Party-rörelsen, en medborgarrättsrörelse i
USA.

Riksdagen: Ladda ned propositionen [ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GX0380 ]

Riksdagen: Planerat beslutsdatum är 2 juni 2010.[ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2009/10:KU19 ]

Det Svenska politiska sysemet:

1) Fundamentet:
Arbete är grunden för allt värde. Axiomet stöds av såväl kapitalister som de flesta
socialister, framför allt statssocialister. Att mäta, väga, definiera och kvantifiera
värde ligger i statens, kapitalismens och socialismens natur. Skiljelinjerna går
endast mellan vem som bör ha makten att definiera och kontrollera detta värde;
marknaden, parlamentet eller diktatorn. Makten att definiera värdet rationaliseras
för massan efter den förklaringsmodell som för tiden råkar vara populär. De gamla kommuniststaterna handlade i
enlighet med den “historiska nödvändigheten”. Marknaden handlar i enlighet med “lagen om tillgång och
efterfrågan”. Det socialliberala projektet handlar i enlighet med det vaga begreppet “demokrati”, och försöker
därigenom populistiskt balansera mellan historisk nödvändighet och marknadskrafter. Diktatorn handlar i enlighet
med statens/folkets/nationens intresse. Gemensamt för dessa läror är att de konsekvent menar att folket varken
har överblick över sina egna intressen eller förmåga att själva definiera, kvantifiera och värdera desamma. Lärorna
står också på en metafysisk värdegrund, i det att inga begrepp makten använder för att berättiga sitt utövande
av kontroll i sig är kvantifierbart. “Staten”, “historien”, “demokratin”, “folkviljan”, “lagen om tillgång och
efterfrågan” etc. är i sig metafysiska begrepp.

2) Kontrollen:
Statens maktmedel har sitt existensberättigande genom utövandet av kontroll för att tillse att elitens (politiker
såväl som etablissemang) beskärda del av det upparbetade värdet tillfaller dem utan att själva utöva något
nämnvärt arbete. Elitens arbete består i att kontrollera kontrollapparaten (i bästa fall; mer om det senare). Staten
tar upp skatt, kapitalisten tar upp vinst. Kontrollapparaten har även till uppgift att med våld (fysiskt, psykiskt,
ekonomiskt, juridiskt) begränsa förekomsten av våld (fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, juridiskt) i samfundet
(kommunen, företaget, staten etc) då det senare våldet är kontraproduktivt och det förra inte är det. Ergo: våld
är bra om det tjänar eliten och utförs av godkänd kontrollapparat i sådan skala att det inte upprör befolkningen.
Ju större samfund, desto större elit, och därmed desto större kontrollapparat. Arbetarna betalar alltså av sitt
arbete till eliten, som försvarar detta med att kontrollapparaten måste betalas, så att arbetarna störningsfritt kan
lämna sitt värde till eliten. För att framstå i trevlig dager har många samfund också en omvårdnadsapparat.
Omyndiga personer uppfostras där ifrån barnsben av samfundet till att bli värdeproducerande arbetare. Sjuka och
handikappade tas om hand så att de om än inte bidrar till produktion av värde åtminstone inte stör produktionen.
Arbetare som blivit trasiga repareras så gott det går för att sedan åter producera värde för elitens räkning.

3) Propagandan:
Propagandaorganen fyller i dessa samfund en oerhört viktig dubbel funktion. Den exciterande funktionen, för att
använda en neurologisk term, är att trumma in budskapet om det värdefulla med att upprätthålla
samfundsordningen i demokratins/folkviljans/marknadskrafternas/statens (välj själv…) namn. Den inhiberande
funktionen är att åstadkomma ett tillräckligt högt massmedialt brus av underhållning, tarvligheter och
pseudonyheter så att befolkningen i samfundet inte gör en situationsanalys, alltså inte vaknar upp och förnimmer
koffeindoften. Tiden mellan arbetet och sömnen måste därför fyllas av distraktioner; tv/hasardspel/lagligt
drogintag m.m. I exemplet Sverige, som är ett samfund styrt av ledordet “demokrati”, är det därför föga
förvånande att den parlamentariska eliten kontrollerar tv, statliga spelbolag samt det statligt sanktionerade
drogintaget via Systembolaget. De distraktioner som inte kontrolleras av den parlamentariska eliten kontrolleras
av en ekonomisk elit. Detta får folk att tro att ledordet “demokrati” i helig förening med “lagen om tillgång och
efterfrågan” på något vis skulle öka kvoten lycka i deras liv. Exemplen kan mångfaldigas. Distraktionen fungerar
således som ett lugnande medel. Detta medel måste eliten ha kontroll över. Tider av oro – höj dosen. Tider av
lugn – sänk dosen.

4) Arbetsmoralen:
Den del av befolkningen som inte arbetar studerar ofta. Därför är det av största vikt att universiteten och
utbildningsväsendet står under kontroll av samfundet, så att det som lärs ut inte kolliderar med samfundets
värdegrunder. Vidare bör studier syfta till värdeproduktion. Studier enbart syftande till filosofins/
konstens/vetenskapens framåtskridande tolereras i viss mån men premieras icke. Pga. milt överseende tillåts en
viss del av intelligentian vara improduktiv (t.ex.statligt konstnärsstöd). Så är dock icke fallet med övriga
improduktiva element. Den del av befolkningen som tvingats till arbetslöshet måste också sysselsättas, vanligen
genom tvångsåtgärder, vilka rättfärdigas i nationalekonomiska termer, eller hot om tvångsåtgärder (“efter x
dagar utan arbete inträffar konsekvens y”). Detta för att upprätthålla arbetsmoralen i samfundet. Eliten måste
genom kontrollapparat, varnande exempel (t.ex. sanktioner och tvångsåtgärder mot arbetslösa) och propaganda
trumma in arbetsmoralen i befolkningen, så att eliten slipper arbeta. En stor del av detta trummande utföres i
Sverige på fritiden som oavlönat arbete i s.k. folkrörelser. Därigenom har man för en riktigt indoktrinerad klick
människor förenat propagandaorganens exciterande och inhiberande funktioner med arbete. Tjo! Detta kallas på
nyspråk för “förankring”. T.ex. i Sverige har man “förankrat demokratin i de breda folklagren”. Uttytt på vanlig
svenska står det “vi har fått en uppsättning nyttiga idioter som jobbar gratis åt elitens propagandamaskineri”.

5) Yttrandefriheten:
Dessa elitens nyttiga idioters grund för sitt arbete ligger i begreppet ”yttrandefrihet”. Yttrandefriheten som
begrepp syftar till att stärka känslan av att det ligger något reellt i ledstjärnan ”demokrati” (i andra stater och
tider har yttrandefriheten stärkt värdet av ”folkviljan”, ”staten”, ”historien” etc). Om yttrandet inte stärker
känslan av värde i ledstjärnan är det inte fritt att yttra yttrandet. Den som avviker ifrån elitens uppfattning om
vad den vagt blinkande ledstjärnan symboliserar begår således våld på yttrandefriheten, och straffas av både
kontrollapparat och propagandaapparat i yttrandefrihetens namn. Tjo igen! Nu är det i och för sig ovanligt att det
går så långt, eftersom det massmediala bruset i dess inhiberande funktion också dränker analyser som inte
överensstämmer med elitens egna. Det händer dock att eliten lyfter fram någon marginell extremistgrupp och
framhåller den oerhörda faran dessa individer utgör för ledstjärnan (”demokratin”, ”staten”, ”den historiska
nödvändigheten”, ”folkviljan” etc.) och sedan håller en juridisk eller medial rättegång, varefter ett lugn infinner
sig hos befolkningen. Faran över för denna gång. Propagandaapparaten måste dock alltid, oftast via officiell
nyhetsförmedling, med jämna mellanrum ge befolkningen en känsla av ett dovt hot, som om det inte åtgärdas
kommer att ta ifrån dem förmånen att fritt och ostört tjäna elitens intressen (”skurkstater”, ”nynazister”,
”terrorister”, ”den röda faran”, ”den organiserade brottsligheten”, ”sekter”, ”sanningsrörelsen” etc). Så hålls
befolkningen både lugn och otrygg på samma gång. Lugn, då man vet att eliten ser efter ens ”intressen”. Otrygg,
då det finns monster under sängen som man aldrig riktigt ser. Och detta är precis vad man vill uppnå. Tro inget
annat.

6) Lagarna:
Lagarna (det juridiska våldets bevekelsegrund) syftar till att upprätthålla ordningen i så måtto att man reglerar
befolkningens möjligheter att gå emot elitens uppfattning om hur människan bör bete sig för att vara produktiv.
För att exemplifiera är droger ett lämpligt ämne. Följande resonemang kommer i stort ursprungligen ifrån
diskordianen och filosofen R.A. Wilson. Låt oss börja med att slå fast att droger sanktioneras och försäljs av
staten. På ett apotek i Sverige kan du, förutsatt att du innehar ett recept, införskaffa t.ex. Rohypnol, en drog som
används i alltifrån bankrån (till att göra förövaren okänslig och lugn) till våldtäkter (där drogen används till att
göra offret okänsligt och lugnt). I var stad som har ett apotek finns det vanligen en bar och ett Systembolag. Där
säljs, med statens goda minne, olika varianter av C2H3OH, ett starkt beroendeframkallande narkotikum som
statistiskt sett hos vissa individer framkallar våldsamt beteende och sociala problem. Således är etablissemangets
kamp mot (vissa) droger tämligen genomskinlig. Eliten sanktionerar de droger de anser passa befolkningen och
sina vinstintressen, pga. det för eliten nödvändiga behovet av lämpliga distraktioner för sagda befolkning. Wilson
skriver: lagar är som korvar. Man tycker bättre om dem om man inte vet hur de blir till. Rättsskipningen är ett
annat intressant område för den som tycka om differentiering. Helt öppet visar man att etablissemanget går fritt
när det genomförs bedrägerier och skalbolagsaffärer i hundratalsmiljonerklassen. En dam som svindlat till sig
drygt fyratusen kronor döms till fängelse (rättsfall taget ur verkligheten 2002). Det riktigt sorgliga är som vanligt
att befolkningen inte tycks bry sig. Efter mordet på utrikesminister A.L. kan man till och med finna
sympatiyttringar för idén att politiker och företagshöjdare bör ha särbehandling på grund av sina o e r h ö r t
betungande karriärer. Härmed ställer jag mig till förfogande för vilken ministerpost som helst för den blygsamma
ersättningen av tiotusen kronor per månad. Utan fallskärm och pension.

7) Ränta:
Ett synnerligen grundläggande begrepp i ekonomismen (läran som definierades i stycke ett) är ränta. Detta är
förmodligen det mest utstuderade tricket eliten använder för att främja sina syften. Här bryter eliten mot sitt eget
axiom, och gör det med befolkningens samtycke, eftersom individen ofta tror att ränteinstrumentet även tjänar
hans/hennes syften. Om arbete verkligen är grunden för allt värde kan räntesystemet inte vara giltigt. Därför har
kapitalisterna uppfunnit begreppet ”arbetande kapital”. Idén är att om långivare X lånar ut kapital till låntagare Y
(individ/firma/organisation/stat etc.) ska X pga. tidsfaktorn ha ett reellt sett större kapital tillbaka när
transaktionen är avslutad. Detta ökar X’s kapital i sig, vilket möjliggör att X kan låna ut mer kapital till andra
låntagare för att sedan växa ännu mer. Ergo: X vinner värde skapat av arbete utan att utföra något arbete. På
detta följer spekulation, inflation, deflation, konjunkturer, börsväsende, hausse, baisse m.m; begrepp som
används för att rationalisera elitens välmåga och arbetarnas fluktuerande situation. Grundaxiomet emotsägs av
eliten själv, och denna elit vet att den kommer undan med bedrägeriet eftersom befolkningen via
propagandamaskineriet och distraktionerna hålls upptagen med oväsentligheter.

8) Grundförutsättningen:
Hela detta system vilar på en enda essentiell förutsättning: rädsla. För etablissemanget är det av största vikt att
befolkningen är rädd, och vinsterna av detta är legio. Juridiken och ekonomin är de två viktigaste verktygen för
att ingjuta denna grundläggande känsla av otrygghet i folket. Denna otrygghet leder till ett icke oansenligt mått
av förvirring hos de lägre samhällsklasserna, vilket i sin tur gör det i princip omöjligt för dessa att fatta rationella
beslut (till stor del också beroende på att informationsflödet inte är fritt.)

Var försvann denna realistiska

synen på marijuana hos våra politiker?

Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta
Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa
(Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal
användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner,
energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och
fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetrahydro-
cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland
ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk.

Cannabis konsumeras
idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation
vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet.
Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena
(kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är
anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska
processer.

De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar)
och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den
eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller
dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter
vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av
bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda
perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud.

Under den första
fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av
THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer
sedativa verkningarna hos CBD in.

Trots många gemensamma kännetecken är
cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre
omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart
delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är
för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.


Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för
fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som
kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella
användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före
vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i
samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte.

Medicinsk litteratur
från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av
epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två
olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande
egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh
Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. O’Shaughnessy:
lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det
användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i
litteraturen som ”knaster” eller ”stark tobak”.

Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är
inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika
personer och olika tillfällen för samma person.
Sinnesförstärkning
Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och
förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir
ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och
så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt
fönster och sedan öppna fönstret.
Allmän upplevelseförstärkning
Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir
plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer
medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
Nya perspektiv
Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya
tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för
avbildade objekt.
Rikare musik

Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer
av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya
aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya
harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.

Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från
varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter
granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.

Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när
man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det
ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av
illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av
behandlingen.
Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det
annars inte gått.

Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en
mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända.
Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på
en sak.
Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.

Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.

Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.

Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.

Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration ”att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker …”
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.

Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.

Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.

Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna ”extremt beroendeframkallande drog”. Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.

Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.

Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).

Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion
har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under
lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte
fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska
abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter
med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en
konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan
bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner.

En viktig fråga är om
cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har
gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om
cannabis har denna effekt (Lawton 2005).

Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år.
Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan
användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska
sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner.

Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den
smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins
och aggressiva mediciners svåra biverkningar.

Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och
hjärtfrekvensen ökar.

Användningsområden.
AIDS
Drogberoende (t.ex. alkohol och heroin)
Astma
Epilepsi
Depression
Glaukom (grön starr)
Cancer (Kemoterapins biverkningar)
Cancer (Tumörhämmande)
Anorexi
Migrän
Multipel skleros
Morbus Crohn
Neurodermit
Sömnstörningar
Smärttillstånd
Spasmer
Stresstillstånd
Tourettes syndrom
Leukemi (Dödar ”sjuka” celler)
Parkinsons sjukdom
PMS-besvär
[redigera]Verkningsspektrum
antibakteriell
antiemetisk (hämmar illamående)
antiepileptisk
antiviral
aptitretande
bronkutvidgande
kramphämmande
inflammationshämmande
febersänkande
känsloförstärkande
koaguleringshämmande
hämmar klåda
kommunikationsfrämjande
stämningsförhöjande
smärtstillande
sömnfrämjande
temperaturhöjande
tumörhämmande
syrebringande (via ökad puls & bronkit-vidgning)

[redigera]Önskade och oönskade biverkningar
Lätt eufori
Rustillstånd
Svindel / yrsel
Tachykardi (pulsförhöjning)
Torra slemhinnor
Törst
Känsla av uppsvullnad hals och insida av mun
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Hungerkänslor
Erotiserande och afrodisierande
Hämningsbefriande

Mindre vanliga biverkningar.
Uppkastningar (speciellt i samband med alkohol)
Huvudvärk
Illamående
Ångest
Utlösande av psykos (väldigt ovanligt)
Kontraindikationer
Hjärtsjukdomar
Lungsjukdomar (gäller inhalation, ej förtäring)
Psykiska sjukdomar
Graviditet

Cannabis och bilkörning:

Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på
bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes
1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala
trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav
positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband
med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det
Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt
alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2
(4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker).
Körning under påverkan av THC
hade faktor 0,6.

Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det
brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk
nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003,
jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en
kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka
vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds
ratio).


Så länge som vi böjer oss för alkohol producenternas lobbyverksamhet och inte inser att det faktiskt finns bärrte/billigare/ofarligare alternativ till att berusa sig än alkohol så kommer vi, framförallt i dom mindre orterna, ha ett escalernade problem med exprementernande av div, mer elller mindre legala stoffer ( typ: DMX, GHB,olikn.) ofta med dödlig utgång. Om staten istället tog och såg över lagstiftingen och legaliserade dom lätta drogerna typ. cannabis/marijuana så skulle en stor del av detta vara löst, och flera människoliv kunnat räddas. Det är även vår narkotika lagstiftning som gör att folk i allmänhet ser hasch som en inkörsport till tyngre droger, vilket är helt absurt då det har visat sig att i dom länder som dom har en mer liberal syn på cannabis tex. Holland, så finns det de facto färre tunga missbrukare per capita än i tex. Sverige, dom har dessutom inte dom proplemen med DMX, GHB olikn. som vi har. Nej den lastifting vi har i adag tvingar iställer in ungdommarna i en miljö där tunga droger, organiserad brottslighet, våld mm. frodas. Det är INTE haschet i sig som är inkörsporten, det är lagstiftningen. Dessutom så skulle en försäljning av cannabis/marijuna under konrollerade former, typ. coffe shops a´la amsterdam kunna ge ett betydligt tillskott i stadskassan (fö. liksom även statliga bordeller)samt hade sparat dom åtskillga miljoner skattekronor som nu läggs ut på det krig mot drogerna som vi för och som vi redan har förlorat. Detta krig är ett totalt meningslöst spel för gallerierna då den organiserade brottslighet har råd och kallt räknar med det, i sammanhanget, lilla svinn det kostar dom. Det enda syftet jag kan se med detta krig är att dom olika myndigheterna kan slå sig själva för bröster och säga ”nu har vi beslagtagit X-antal kilo narkotika (dock utan att nämna vilken sorts narkotika det rör sig om, hasch tex har högre densitet än tex. heroin) så nu behöver vi Y-antal miljoner extra från statskassan vid nästa budget så att vi kan bli ännu ”duktigare” Till slut ett citat från danska media: ? Vi har en politik som faktiskt inte fungerar. Det här är ett bra tillfälle att fråga vad vi kan göra annorlunda, säger kommunpolitikern Thor Grønlykke (s) som är läkare på Bispebjerg Hospital och har suttit i styrelsen för Foreningen af Yngre Læger, Danmarks motsvarighet till Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Han vill se ett system där hasch säljs på apoteken. Bortsett från minderåriga och psykiskt sjuka ska alla som har fått grönt ljus av en läkare eller sjuksköterska få köpa. ? Det finns ganska många biverkningar, och allvarliga biverkningar också. Det erkänner vi, Trots det anser han att fördelarna med en legalisering är större än nackdelarna. Dessutom kan han vara på väg att få fler förtroendevalda med sig. Kommunpolitikerna i Köpenhamn har redan fattat beslut om att snabbutreda konsekvenserna av en avkriminalisering

Jag vet att det är som att slåss mot väderkvarnar, vi som vill se en förändring måste slåss mot både den organiserade brottslighet likväl som mot bla.CIA/FBI, vilka bägge har en stor roll i kokainhandeln och svensk polis, som gärna pekar på X-antal beslagtagen narkotika, när dom söker sina anslag från regeringen, Dessutom så hade vi gagnats av att alla som nu ”feströker” dvs. många politiker, direktörer, artister olikn. träder fram. (Tro mig. jag träffade många sådanna kunder inne på Christiania, samt av dom prostituerde jag har talat med så har jag förstått att politiker och direktörer inte är mer än människor)
Dessuto så har vi en mycket stark lobby verksamhet från alkoholproducenternas sida (där finns även en koppling till maffian som fortfande lever kvar sedan förbudstiden i USA) som defenitvt inte vill se någon konkurans om berusningsmedeles marknaden.
Dessurom får vi inte glömma alla dom dödsfall som på senare tid har inträffat pga. undommarnas exprement med legala, men mer eller mindra farliga ämnen i berusuningsyfte. Sådanna problem är helt okända i tex Danmark och Holland mfl. länder som har en mer liberal syn på lätta droger (jfr. sveriges restriktioner för privat införsel av alkohol innan EU och allt detta hembränt som detta förde med sig, ibland av mycket dålig kvalitet, tom. metanol förekom) vi kan också nämna USA´s rusdrucksförbud under 20-30-talen, och titta på vad  detta förde med sig (maffians etablering i USA) På senare tid så har dom tre största partierna i köpenhams byråd framlag ett förslag som innbär försäljning av hasch/marijuana på apotek, med Köpenhams somförsökskomun, som ett led för att stoppa gängkrigat på nörrebro. Detta har dock inte blivit behandlat i folktinget ännu.
Jag voll även citera Christopher Aqurette. moderat politiker i Malmö
” Svensk narkotikapolitik har länge genomsyrats av personangrepp, vetenskapsförakt och främlingsfientlighet. Syftet har varit att med alla medel få utopin om ett samhälle helt utan narkotika att framstå som ett realistiskt mål. Den som yppat kritik har ofta avfärdats som en drogliberal som pratar i egen sak.

Alla som inte delat uppfattningen att narkotikaproblemen bäst löses med polisinsatser, gränskontroller, långa fängelsestraff och nolltolerans mot allt bruk av narkotika har fått finna sig i anklagelser om att själv vara en knarkare som vill dra ner andra i fördärvet.

Värst var nog debatten för tjugo år sedan. Då gav Sveriges Riksdag vika för två decennier av antiliberal kampanj och slog fast att målet var ett narkotikafritt samhälle och att medlet var repression.

I en artikel från 1995 beskriver kriminologen Henrik Tham hur svensk narkotikapolitik blev ett nationalistiskt projekt och hur droganvändning framställdes som något främmande för svensk kultur; att knarka höll bara utlänningar på med.

Ett exempel på liknande retorik kunde vi se i Sydsvenska Dagbladet den 17 mars. I en ledarartikel signerad Ola Carlson med titeln ”Upp till kamp mot drogliberaler” kan vi läsa om hur knarket flödar i Köpenhamn och New York, och det antyds att det är langarna i denna utländska drogkultur som propagerar för liberalisering.

Ett märkligt påstående eftersom de kriminella langarna har mest att förlora på en legal och reglerad marknad. Men, förklarar Carlson senare, det är ett önskescenario att de kriminella skulle dra sig tillbaka om de utsattes för legal konkurrens. Bättre då att låta dem styra hela marknaden.

Detta är också situationen i världen idag. De kriminella gängen tillfredsställer efterfrågan på narkotika medan världens regeringar krigar mot knarket och knarkarna. Ett resultat av denna politik ser vi i Mexiko, som det gick att läsa om i den brittiska tidskriften The Economist förra veckan.

Sedan den nya presidenten lovade hårda tag mot narkotikan har 10 000 förlorat livet i drogrelaterat våld. Drygt 6000 av dessa bara förra året. De 45 000 militärer som presidenten satt in mot knarkmaffian har bara resulterat i fler döda, och ett land som för bara några år sedan var tämligen stabilt jämförs nu med Pakistan.

Tidningen fortsätter med att jämföra narkotikapolitiken i olika europeiska länder och kan konstatera att Sverige visserligen lyckats bra med att skrämma folk till lägre cannabiskonsumtion men att andra länder med liknande lagstiftning inte kunnat bekräfta att förbudspolitiken är orsaken.

Vidare berättas att Världshälsoorganisationen i en studie har kommit fram till att det inte finns något samband mellan repression och konsumtion. Det finns inte heller något som talar för att det problematiska missbruket skulle vara mindre vanligt i länder med sträng lagstiftning.

The Economist konstaterar att den internationella förbudspolitiken inte gett lovat resultat och att en legalisering därför är det mindre dåliga alternativet som återstår. Detta slår Carlsson ifrån sig med att svepande kalla argumentation ”närmast flummig”.

När blev det flummigt att bygga slutsatser på empiriska studier? Jag menar att det är precis tvärtom. Framtidens narkotikapolitik måste baseras på faktiska förhållanden och inte på drömmar och ouppnåeliga utopier.

Konkret innebär detta att den globala maffian ska slås ut av en legal droghandel, att konsumtionen ska minskas med förebyggande information, samt att det problematiska missbruket ska mötas med skadereducerande vårdinsatser.

Sverige kan bidra till en bättre värld genom att byta lag och ansluta sig till de länder som vill se ett slut på repression och kriget mot narkotikan.

Inte för att det är bra att knarka, utan för att det är den minst dåliga narkotikapolitiken.”


För att citera Christopher Aqurette
Bloggare och moderat politiker i Malmö:

Svensk narkotikapolitik har länge genomsyrats av personangrepp, vetenskapsförakt och främlingsfientlighet. Syftet har varit att med alla medel få utopin om ett samhälle helt utan narkotika att framstå som ett realistiskt mål. Den som yppat kritik har ofta avfärdats som en drogliberal som pratar i egen sak.

Alla som inte delat uppfattningen att narkotikaproblemen bäst löses med polisinsatser, gränskontroller, långa fängelsestraff och nolltolerans mot allt bruk av narkotika har fått finna sig i anklagelser om att själv vara en knarkare som vill dra ner andra i fördärvet.

Värst var nog debatten för tjugo år sedan. Då gav Sveriges Riksdag vika för två decennier av antiliberal kampanj och slog fast att målet var ett narkotikafritt samhälle och att medlet var repression.

I en artikel från 1995 beskriver kriminologen Henrik Tham hur svensk narkotikapolitik blev ett nationalistiskt projekt och hur droganvändning framställdes som något främmande för svensk kultur; att knarka höll bara utlänningar på med.

Ett exempel på liknande retorik kunde vi se i Sydsvenska Dagbladet den 17 mars. I en ledarartikel signerad Ola Carlson med titeln ”Upp till kamp mot drogliberaler” kan vi läsa om hur knarket flödar i Köpenhamn och New York, och det antyds att det är langarna i denna utländska drogkultur som propagerar för liberalisering.

Ett märkligt påstående eftersom de kriminella langarna har mest att förlora på en legal och reglerad marknad. Men, förklarar Carlson senare, det är ett önskescenario att de kriminella skulle dra sig tillbaka om de utsattes för legal konkurrens. Bättre då att låta dem styra hela marknaden.

Detta är också situationen i världen idag. De kriminella gängen tillfredsställer efterfrågan på narkotika medan världens regeringar krigar mot knarket och knarkarna. Ett resultat av denna politik ser vi i Mexiko, som det gick att läsa om i den brittiska tidskriften The Economist förra veckan.

Sedan den nya presidenten lovade hårda tag mot narkotikan har 10 000 förlorat livet i drogrelaterat våld. Drygt 6000 av dessa bara förra året. De 45 000 militärer som presidenten satt in mot knarkmaffian har bara resulterat i fler döda, och ett land som för bara några år sedan var tämligen stabilt jämförs nu med Pakistan.

Tidningen fortsätter med att jämföra narkotikapolitiken i olika europeiska länder och kan konstatera att Sverige visserligen lyckats bra med att skrämma folk till lägre cannabiskonsumtion men att andra länder med liknande lagstiftning inte kunnat bekräfta att förbudspolitiken är orsaken.

Vidare berättas att Världshälsoorganisationen i en studie har kommit fram till att det inte finns något samband mellan repression och konsumtion. Det finns inte heller något som talar för att det problematiska missbruket skulle vara mindre vanligt i länder med sträng lagstiftning.

The Economist konstaterar att den internationella förbudspolitiken inte gett lovat resultat och att en legalisering därför är det mindre dåliga alternativet som återstår. Detta slår Carlsson ifrån sig med att svepande kalla argumentation ”närmast flummig”.

När blev det flummigt att bygga slutsatser på empiriska studier? Jag menar att det är precis tvärtom. Framtidens narkotikapolitik måste baseras på faktiska förhållanden och inte på drömmar och ouppnåeliga utopier.

Konkret innebär detta att den globala maffian ska slås ut av en legal droghandel, att konsumtionen ska minskas med förebyggande information, samt att det problematiska missbruket ska mötas med skadereducerande vårdinsatser.

Sverige kan bidra till en bättre värld genom att byta lag och ansluta sig till de länder som vill se ett slut på repression och kriget mot narkotikan.

Inte för att det är bra att knarka, utan för att det är den minst dåliga narkotikapolitiken.


För visst är det så att allt annat än klassisk svensk narkotikapolitik anses som flum och konspiration. Det ironiska är att den dominerande synen på knark i vårt land ofta baseras på gammaldags moral sprungen ur nykterhetsrörelsen och idealet om avhållsamhet.

Så fort någon uttalar sig mot kriminalisering och förbud så bestrids det med full kraft. Att prata om harm reduction eller skadelindring som det även kallas anses som knarkliberalism eller att man kanske t o m företräder mörka krafter. I Sverige är hjälp med rena sprutor eller att inte fördöma missbrukare det samma som att uppmuntra till knarkande. Hur kan det vara så att vår sanning är att alla alternativa metoder är fel och endast leder till moraliskt förfall? Har vi bevis på det?

Bevis finns det i alla fall för att skadelindring är effektivt. I Holland har dem färre narkotikarelaterade dödsfall än i narkotikafria Sverige. Hur kan det vara så? Jo för i Holland kriminaliserar man inte själva bruket och därmed inte missbrukaren. Där fokuseras det istället på hjälp och stöd = skadelindring.

THC i cannabis dödar cancerceller i hjärntumörer 1:

Studier utförda av forskare vid Complutense University i Madrid visar att THC angriper tumörer i hjärnan utan att påverka andra celler. I försök med möss och  två människor drabbade av aggressiva cancerformer hämmades hjärntumörer. Med det två försökspersonerna såg man att 30 dagars THC-behandling eliminerade cancerceller.

I försök med genmodifierade möss födda med cancer kunde forskarna dessutom  analysera hur THC faktiskt angriper tumörer. Det senare är en helt ny upptäckt och kan vara mycket viktigt för framtida behandling av cancertumörer i hjärnan.

Länk:
http://health.usnews.com/articles/health/healthday/2009/04/01/active-ingredient-in-marijuana-kills-brain-cancer.html

THC i cannabis dödar cancerceller i hjärntumörer 2:

Det finns redan flera studier som visat att cannabinoider, aktiva ämnen i cannabis (bl.a. THC), har anticancer-effekt. I en ny studie såg man att THC inducerade död hos hjärntumörer genom autofagocytos. Effekt dokumenterades i provrör, på möss och slutligen hos människor med en mycket aggressiv form av hjärntumör.

Autofagocytos är den fysiologiska process som reglerar omsättning av proteiner och organeller. Processen kan gå flera vägar varav resultatet kan bli cellens död. Det är emellertid inte alltid cellen dör och om THC gör att autofagocytos oftare (även om det skulle vara relativt liten skillnad i antal fall) hos cancerceller kommer det göra stor skillnad för tillväxt av tumören. I studien såg man att skillnaden var tillräckligt hög för att hjärntumörer skulle krympa.
Cannabis (THC) testades in vitro och på möss

THC är ett av de aktiva ämnen i cannabis och det som anses berusande. Cannabis brukar därför odlas med målet att halten av THC ska vara hög. Det gör att rökaren inte behöver utsätta luftvägarna för lika mycket rök. Det var THC de spanska forskarna gjorde försök med.

Forskarna testade först THC in vitro d.v.s. gjorde tester i provrör. Efter positiva resultat gick man vidare och möss fick celler från mänskliga hjärntumörer inopererade. Dessa behandlades sedan med THC och man såg att tumörerna minskade i storlek och att cancerceller började genomgå autofagocytos.
THC hade effekt på människor med hjärntumör

Forskarna gav två patienter med återkommande glioblastoma multiforme (en mycket aggresiv hjärntumör) THC i kraniet. Analys av tumörerna visade att det resulterade i autofagocytos.

Därför menar forskarna att THC kan bli en behandlingsmetod av cancer.

Cannabis till många cancerpatienter:

Redan idag både i Sverige och många andra länder använder många patienter cannabis. Cannabis lindrar tydligt en lång rad av de biverkningar som cancerbehandling ger och däribland effektivt illamående, brist på aptit, värk, depression m.m. I Sverige är det inte tillåtet och polisen har flera gånger slagit ner även på svårt sjuka patienter. I USA är det däremot tillåtet i många delstater och Obama-administrationen har uttalat att FDA inte ska prioritera sjuka som medicineras med cannabis. Även i stora delar av Europa är det i praktiken tillåtet.

Att cannabis också kan ha effekt på cancertumör är något som varit känt sedan länge. De första studierna dök upp redan för mer än 40 år sedan men det är först de sista tio åren som forskningen tagit fart. Mycket pekar på att cannabis kan vara tämligen effektivt och väl komplettera annan behandling av cancer.

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/2509

I stort sett alla jag pratat med som förespråkar en repressiv narkotikapolitik använder begreppet “haschpsykos” som exempel på varför man inte kan tillåta cannabis-baserade preparat. Men existerar verkligen haschpsykosen? Jag letade upp ett par artiklar från vad jag anser vara någorlunda fristående forskargrupper (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Cannabisera.se anser jag exempelvis inte vara tillräckligt fria från sina respektive agenda).

Australiensiska National Drug & Alcohol Research Centre (NDARC) som är baserad på University of New South Wales anser inte det:

”The prediction of the hypothesis that cannabis causes psychosis was not supported by the data on trends in the incidence of psychosis. There was no evidence that there has been an increase in the incidence of psychosis over the past thirty years of the magnitude predicted by the hypothesis. This suggests that cannabis use does not cause cases of psychosis that would not otherwise have occurred.”

Artikel i Lancet av forskare vid Department of Primary Care and General Practice, University of Birmingham:

”Available evidence does not strongly support an important causal relation between cannabis use by young people and psychosocial harm, but cannot exclude the possibility that such a relation exists. The lack of evidence of robust causal relations prevents the attribution of public health detriments to illicit drug use. In view of the extent of illicit drug use, better evidence is needed.”

Forskare i psykiatri från King’s College i London, publicerade i The British Journal of Psychiatry:

”Very few heavy cannabis users (3%) went on to develop schizophrenia, suggesting that cannabis use may increase the risk for schizophrenia only among individuals already vulnerable to developing psychosis.”

Den sista artikeln antyder att cannabis kan vara en bidragande orsak till psykos, om andra tyngre vägande orsaker också är närvarande. De klarlägger dock inte orsakssambandet. Korrelation implicerar inte nödvändigtvis kausalitet.

Cannabis och Schizofreni 1:

En grupp forskare i England har metaforskat om cannabis och den möjliga risken för psykiska bieffekter senare i livet. Forskningens resultat publicerades i den medicinska tidskriften The Lancet. Det här är mumma för antiknarkare. Lika mycket mumma som när tidningen tidigare i år publicerade forskning som visade att alkohol och tobak är farligare än Cannabis. Antiknarklobbyns egen lilla Röda stjärna (Drugnews) basunerade ut att ”Cannabis ökar risken för psykisk sjukdom”.

Det finns en intervju med Dr Stanley Zammit som är en av forskarna och författare av artikeln i The Lancet.

På frågan om det förekommer en ökad risk för psykoser i samband med cannabisbruk svarar han ungefär ”Nej det kan jag inte säga.”.

Hans kloka rekommendation till allmänheten: Om man får paranoida eller otrevliga tankar av cannabis så bör man dra ner på konsumtionen och intagsfrekvensen.

Fundera ett tag på varför de svenska tidningarna knappt skrev om den här nyheten. Det är inget genombrott eller ny data! Det är inte heller något bevis för att cannabis kan orsaka schizofreni.

Cannabis och schizofreni 2:

Haschpsykos är en beskrivning av långvarigt psykotiskt tillstånd utlöst av cannabiskonsumtion. Enligt den danska forskaren Dr. Mikkel Arendt (universitetet i Århus) så kan det vara ett tecken på att den drabbade riskerar att utveckla schizofreni. Den etablerade diagnosen haschpsykos som är kontroversiell kanske alltså borde ersättas med schizofreni.
Men kan cannabis orsaka schizofreni? Det är inte fastställt och ingen vet riktigt. Troligen är det en gradvis process som inte bara bryter ut för att man provar psykoaktiva preparat. Den drabbade kanske alltså redan innan den röker cannabis har symptom utan att veta om det.

Dr. Arendt säger att cannabis bör undvikas om man inte vill riskera en ökad risk för schizofreni. I en tidigare studie som Dr. Arendt genomfört såg man att nästan hälften i en urvalsgrupp med personer som drabbats av långvariga psykostillstånd i samband med cannabisrökning också utvecklade schizofreni inom sex år.

I en nyligen publicerad studie säger Dr. Arendt att ungefär hälften av 609 personer som drabbats av långvariga psykostillstånd i samband med cannabisrökning med hög sannolikhet har anlag för schizofreni.

Som djävulens advokat kan vi alltså säga att cannabis med hjälp av biokemi som vi ej ännu förstår kan vara en indikator på om man kommer att insjukna i schizofreni. Enligt Dr. Arendt bör alla som upplever utdraget psykostillstånd (flera dygn) efter cannabisrökning uppsöka läkare. Symptomen kan möjliggöra en tidig diagnos av schizofreni. Ju tidigare diagnosen ställs desto bättre för patienten som troligen ändå hade insjuknat förr eller senare.

Alkohol och tobak farligare än Cannabis

I en nyligen publicerad studie i brittiska The Lancet kritiseras det Engelska klassifikationssystemet av droger för att vara stelbent och fördomsfullt. Forskarna bakom studien Professor David Nutt (University of Bristol) och Professor Colin Blakemore (chief executive of the Medical Research Council) har även tagit fram ett alternativt klassifikationssystem av droger. I detta system har det även tagit med legala droger som alkohol och tobak. Intressant är att alkohol och tobak anses som dyrare och farligare än cannabis för samhället och individen.

Bejerot vänder sig i graven pga Clara Clarelito

En fet blogg som borde ticka i allas rssrulle är Clara Clarelitos Cnarkzine! Det är en blogg som granskar knarkelefanterna. I Pappa betalar mina löner så pekar Clara på Statens Instutionsstyrelse (SiS) nära förhållande till Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). SiS driver behandlingshem för unga tvångsomhändertagna knarkare i strid mot vetenskapen och RNS täcker upp genom att babbla på om den narkotikafria utopin.

Ett annat bra inlägg är Storasyster hör dig inte, hon pratar bara med sig själv där Clara smakar på regeringens ANT-råd som alltså rådger makten i frågor rörandes Alkohol, Narkotika och Tobak. Det är en härlig samling knarkkrigare. En polis, en nykteristjurist, en kristdemokrat och en ideolog. Var är forskarna? Var är Bob Brajja och Henke Heroin?

Tur att någon granskar den svenska narkotikapolitiken så utförligt som Clara Clarelito.

http://claraclarelito.wordpress.com/2009/04/14/pappa-betalar-mina-loner/

http://claraclarelito.wordpress.com/2009/04/11/storasyster-hor-dig-inte/

Svenska Narkotikapolisföreningen är en samling professionella inom rättsväsendet som har bestämt sig för vad som är rätt narkotikapolitik och jobbar hårt för att den aldrig ska utmanas. Deras förebild är paramilitära knarkpoliser i USA som leker cowboys med skattebetalarnas pengar.

Denna månad ( 24-26 april) har föreningen utbildningskonferens och årsmöte i Göteborg. Moderator är Hasselas egen Goebbels mer känd som Torgny Peterson (ReageraMera). Rubriken på en av föreläsningarna är Reggaefestivalen i Uppsala.

Det är narkotikabekämpningen som måste bekämpas…

FN-mötet i Wien: en återblick

Knappt en månad sedan genomfördes mötet i Wien där det bestämdes att kriget mot narkotikan ska fortsätta. Detta trots att mål som sattes på ett liknande möte tio år tidigare ej uppnåtts enligt statistik framtagen av EU-kommissionen. ( http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/09/103&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en )

 

Litteratur:
Böcker:
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The
Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition &
How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn3
Etta Zimmer, Lynn
Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch
Earleywine, ISBN: 0195182952.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart,
ISBN: 1560254815.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for
Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic
Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN:
0789015080.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114

Forskningsrapporter:
The influence of cannabis on driving – Brittiska transportministeriets rapport.
Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 – Sammanställning av
forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 – Jämförande studie om
droger och bilkörning från Frankrike
The Swedish Drug Control System – Djupgående analys av Sveriges
drogpolitik.
House of Lords – Ninth Report – Brittiska överhusets rapport om cannabis.
Marijuana and Medicine – Amerikanska Institute of

Medicine’s vetenskapliga
bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF.
Kanadensiska senatens rapport – sammanfattning – Kanadensiska senatens
rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att
komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av
vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Se här för Mats Hiltes,
forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kritik av denna studie.
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten
hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen
hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man
dock börjat använda termen ”cannabis” för THC-rik hampa nyttjad i
rekreationssyfte, och ”hampa” för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters
ändamål.